Verdandi samarbetar med Kontantupproret för att öka trycket bakom kraven om rätten till att betala med kontanter i butiker, hos myndigheter och i vårdinrättningar. I januari genomfördes ett seminarium i riksdagen för att debattera Kontantutredningens förslag som lämnades till regeringen i december.

Lars Ohly, tidigare förbundssekreterare i Verdandi: ”Kontantfrågan är viktig för oss och våra medlemmar. Människor som lever i fattigdom, med psykisk ohälsa eller i digitalt utanförskap utestängs från det mest basala i livet. Att kunna handla det man behöver för sitt leverne. Det är en rättvisefråga. Verdandi kräver att kontanter tas emot i alla affärer, myndigheter och vårdinrättningar.”

Bild: Lars Ohly, Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, Emelie Mynde, förbundsjurist i Riksförbundet FUB.

Utan kontanter i samhället förlorar vi något värdefullt och viktigt. Många människor hamnar i utanförskap på grund av att de inte har möjlighet att använda digitala betalningsmedel, av olika orsaker. Kontantanvändningen i Sverige har stadigt minskat under de senaste åren och det blir allt svårare att upprätthålla infrastrukturen kring kontanterna. När allt fler butiker och serviceställen slutar att ta emot kontanter blir det dyrare för dem som fortfarande tar emot dem. Det blir en negativ spiral som förstärker kontantlösheten.

I större städer, men även på mindre orter, är det idag svårt att använda kontanter. Endast livsmedelsbutiker, apotek och drivmedelsstationer samt systembolagsbutiker tar i princip alltid emot kontanter. För övrig handel är det numera normaliserat att kontanter inte tas emot.

Beslutsfattare på olika nivåer har uppmärksammat utvecklingen och inser att det medför allvarliga problem, men hittills har väldigt lite hänt. Svag politisk handlingskraft leder till att utvecklingen inte hejdas. Trots en ökad medvetenhet om de negativa följderna har politikerna varit ovilliga att ställa tuffa krav på banker och näringsliv. Den oroliga omvärlden har satt ett ökat fokus på kontanterna ur ett beredskapsperspektiv. Både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Riksbanken har pekat på att kontanterna behöver finnas kvar. Dessa myndigheter har dock inte rätt att stifta lag eller skapa regler för att se till att kontanterna säkras. Följden har blivit att utvecklingen mot det kontantlösa samhället alltjämt fortsätter. Det är hög tid att regeringen tar frågan på allvar. Vi behöver en lagstiftning som säkrar att kontanter alltid fungerar som betalmedel i samhället.

Kontantupproret har tagit fram en ny rapport med fall ur verkligheten där barn, unga, vuxna och föreningar drabbas på olika sätt av det kontantlösa samhället. Ladda ner rapporten ”Ett kortslutet Sverige” kostnadsfritt från Kontantupprorets hemsida: kontantupproret.se