Remissvar – Ju2025/02026 – Kompletterande förslag till betänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
Till: Justitiedepartementet
Diarienummer: Ju2025/02026
Datum: 20 november 2025 Från: Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation
Remissvar från Verdandi gällande promemorian Kompletterande förslag till betänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SOU 2025:33)
- Inledning
Verdandi uppskattar möjligheten att lämna synpunkter på promemorian. Vi är en socialpolitisk organisation som i över 130 år arbetat för social rättvisa, jämlikhet och ett samhälle fritt från alkoholskador och narkotika. Vår utgångspunkt är alla människors lika värde och rättigheter, oavsett bakgrund. Verdandi ser med stor oro på förslag som riskerar att öka utanförskapet, försvaga välfärdens grundläggande principer och inskränka människors fri- och rättigheter. Förslaget om skärpta vandelskrav för uppehållstillstånd är ett sådant.
Förslaget står i kontrast till Verdandis övertygelse om att sociala problem ska mötas med stöd, delaktighet och gemenskap – inte med exkludering eller repressiva åtgärder. - Övergripande synpunkter
•
Rättssäkerhet och proportionalitet: Förslaget innebär långtgående inskränkningar i individers rättigheter utan tillräcklig analys av behov, lämplighet och proportionalitet. Detta väcker frågor om förenlighet med principerna i Europakonventionen (artikel 8) och EU-stadgan (artikel 7) om skydd för privat- och familjeliv.
•
Barnrättsperspektivet: Barnkonventionen (SFS 2018:1197) är svensk lag. Förslaget saknar en barnkonsekvensanalys och riskerar att splittra familjer, vilket är oförenligt med artikel 3 och 9 i Barnkonventionen. En politik som påverkar barns trygghet måste alltid utgå från barnets bästa, inte från misstankar eller vuxnas eventuella brister.
•
Risk för diskriminering: Att endast utlänningars vandel granskas skapar en tudelning i samhället och riskerar att förstärka negativa stereotyper och främlingsfientlighet. Det bidrar till en uppdelning mellan “vi” och “de andra”, vilket står i strid med Verdandis grundläggande värdering om solidaritet och alla människors lika värde.
•
Integration och samhällsgemenskap: Otydliga vandelskrav skapar osäkerhet och minskar tilliten till myndigheter. Det motverkar integration, bidrar till marginalisering och riskerar att undergräva den gemensamma välfärdsmodellen. Tillit, trygghet och möjligheter till delaktighet är centrala för ett inkluderande samhälle. - Problem med vandelsbegreppet
Begreppet vandel är vagt och öppnar för godtyckliga bedömningar. Utredningen anger att prövningen ska ske utifrån ”objektivt konstaterbara fakta”, men det är oklart vilka fakta som avses och begreppet innebär med stor sannolikhet att förutsägbarheten i olika beteenden minskar. Detta skapar rättsosäkerhet och risk för inkonsekvent tillämpning.
Men användandet av ett begrepp som vandel reduceras människor till enbart sina handlingar. Det är ett synsätt på människor som utgår från att människor inte har möjlighet att förändra vare sig beteenden eller tankesätt, vilket är ett inhumant sätt att se på människor. Eftersom förslaget är inriktat på människor från andra länder har synsättet också en tydligt rasistisk prägel.
Verdandi är för ett samhälle där alla människor ges chanser att förbättra och förändra sig. Vårt synsätt bygger på den enkla utgångspunkten att det inte finns några felfria människor och att alla under ett liv kommer att begå misstag, bete sig dåligt och inte alltid uppträda exemplariskt. Det är en del av att vara människa att göra fel men också en rättighet att få möjlighet att förändra sitt handlande.
Särskilt oroande är att:
•
Icke-kriminaliserade yttranden eller ”konsekvenser” av yttranden kan påverka bedömningen. Detta hotar yttrandefriheten enligt regeringsformen (2 kap.) och Europakonventionen (artikel 10).
•
Skadligt bruk och beroende föreslås kunna ligga till grund för vandelsprövning. Detta är stigmatiserande och strider mot Verdandis syn på beroende som ett socialt och hälsomässigt problem samt en diagnos – inte en moralfråga.
Skadligt bruk och beroende är medicinskt erkända diagnoser enligt WHO och Socialstyrelsen. Att använda dessa som grund för att neka uppehållstillstånd är både rättsosäkert och kontraproduktivt. Det motverkar möjligheten till rehabilitering och riskerar att driva människor längre bort från stöd, vård och delaktighet – i direkt strid med de principer som ett socialt hållbart samhälle bör vila på. - Internationella jämförelser
Erfarenheter från andra länder visar att repressiva migrationsåtgärder inte leder till ökad trygghet:
• Kanada har ett tydligt rättssäkerhetsramverk där proportionalitetsprincipen är central. Utvisning på grund av ”misconduct” kräver fällande dom och en individuell bedömning av familjeband och rehabiliteringsmöjligheter.
• Nederländerna har prövat skärpta vandelskrav men har kritiserats av EU-domstolen för bristande proportionalitet och rättssäkerhet. Praxis visar att ingripande åtgärder alltid måste vägas mot individens etablering och familjeliv.
Dessa exempel visar att rättsstatliga principer, proportionalitet och möjlighet till återanpassning är avgörande för ett humant och fungerande rättssystem. - Konsekvenser för barn och familjer
Förslaget riskerar att splittra familjer och skapa otrygghet för barn. Barnkonventionen kräver att barnets bästa ska komma i främsta rummet (artikel 3).
Att neka uppehållstillstånd på grund av vandelsbedömningar utan att väga in barnets situation är oförenligt med svensk lag och internationella åtaganden. Det hotar barns rätt till trygghet, familjeliv och framtidstro. För barn och unga i etableringsfasen riskerar otrygghet och avvisningar dessutom att underminera deras möjlighet att delta i samhället på lika villkor – något som Verdandi ser som en grundbult i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. - Alternativa lösningar
Verdandi föreslår att regeringen avvisar förslaget om vandelskrav och i stället:
•
Stärker integrationen genom satsningar på arbete, utbildning, bostad och social gemenskap.
•
Prioriterar förebyggande arbete mot kriminalitet och skadligt bruk/beroende i samverkan med civilsamhället.
•
Säkerställer rättssäkerhet genom tydliga och förutsebara regler som inte öppnar för godtycke eller inskränkningar i yttrandefriheten.
Ett socialt hållbart samhälle bygger på förebyggande arbete, stöd och delaktighet – inte på kontroll och exkludering. Att möta människor med tillit och sociala investeringar stärker både individen och samhället. - Sammanfattning
Verdandi motsätter sig förslaget i sin helhet. Det är rättsosäkert, oproportionerligt och riskerar att öka utanförskapet. Förslaget strider mot grundläggande värden i den svenska välfärdsmodellen och mot den solidaritet som vårt samhälle bör bygga på. Sverige bör i stället föra en politik som bygger på social rättvisa, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter – där alla människor ges möjlighet till delaktighet, trygghet och ett värdigt liv.
Kontaktperson:
Emmeli Wulfstrand, förbundsordförande, Verdandi, emmeli.wulfstrand@verdandi.se, 070-288 28 63